mikaelabackman

De är dagar som denna som jag saknar att ha ngn hos mig, ngn som lugnar mig, ngn som bara håller om mig och säger att allt kommer att bli bra. Jag saknar att känna den närheten. Jag har aldrig mått så dåligt som jag gör nu och tanken över att behöva vara själv skrämmer mig. Vad är det som är fel? För första gången i mitt liv är jag livrädd, kan knappt andas. Och ju mer jag tänker desto mer skrämmer jag upp mig själv:( Ligger i sängen just nu och gråter mer än någonsin, vill bara att läkaren ska ringa tillbaka:(